Lucia

Namnet Lucia kommer från latinets lux, ljus.

Legenden om helgonet Lucia.

Den 13 december år 304 avrättades en ung kvinna, Lucia, i Siracusa på Sicilien. Enligt legenden en kristen jungfru som led martyrdöden. Hon dömdes först att tjänstgöra på bordell för att hon var kristen och hade gett bort hemgiften till fattiga i staden. Sedan försökte man bränna henne på bål och till sist halshöggs hon med ett svärd. Hennes kvarlevor finns idag att beskåda i Venedig.

Ja vad kan det här bero på? Jo på 300-talet var kristendomen en liten religion, det var inte många som tillhörde den. Och precis som det är nu för tiden så förföljdes de som tänkte olika, och som tillhörde en annan religon.

Lucia tillhörde de kristna. En en man, som var hedning, förälskade sig i Lucia och i hennes vackra ögon. Lucia ville inte överge sin tro och ville alltså inte gifta sig med honom. Eftersom mannen hade förälskat sig i hennes ögon gav hon mannen sina ögon på ett fat, för att slippa honom. Då hade han ju fått det han förälskat sig i...
Gud gav henne nya, ännu vackrare ögon.

En Luciakult utvecklades i Neapel där hennes ögon sades vara förvarade.

Eftersom hon fick synen tillbaka betraktas hon som ögonläkarnas skyddshelgon.

På avbildningar av helgonet Lucia håller hon ofta ett fat med sina ögon.

Ljusen symboliserar helgonets gloria.
Det röda bandet runt linnet symboliserar blodet från martyren Lucia.

Lussebrud

Luciadagen, 13 december, var ursprungligen förlagd till dagen för vintersolståndet och övertog åtskilliga hedniska föreställningar och bruk.

Här i södra delarna av Sverige har vi länge firat årets mörkaste natt. Det inträffade i samband med vintersolståndet. Inget elektriskt ljus fanns då så "kon hann bita i båset tre gånger av svält innan solen gick upp".

Ännu in på 1800-talaet firades en sed i Västsverige som kallades "lusse långnatt" eller "lilla julafton". En "lussebrud" korades, som kläddes i halm.

Onda andar for runt och folk höll sig vakna med den ena frukosten efter den andra - en kvarleva från den katolska tiden då julfastan började på Luciadagens morgon.

Lucia och Lucifer

Ofta kopplades Lucia och Lucifer - djävulen samman. Det tror man beror på ordens likhet. På Lucianatten drog fan själv fram med ett lussefölje med onda andar. Natten var ond och lusseföljet drog sjukdom och olycka med sig.

Dagens Lucia

1764 omnämns en Lucia som är lik dagens Lucia. Det är i en skånsk prästs memoarer. Glorian kommer troligen från Tyskland där en vitklädd flicka som delade ut julklappar symboliserade Jesusbarnet.

1800-talet då ordnar studentföreningar i Lund och Uppsala fester med Lucia som centralfigur.

1852 tog Gunnar Wennerberg med sig en melodi han hört i Neapel hem till Sverige. Det är en populär italiensk melodi av Teodor Cottrau till en neapolitansk folkvisetext (Sul mare luccia l'astro d'argento, italienska, "Över havet lyser stjärnan av silver"). Journalisten Sigrid Elmblad gjorde en svensk tolkning 1924 med inledningsorden "Sankta Lucia, ljusklara hägring", Göteborgsrektorn Arvid Rosén gjorde en ny version 1928 som blev "vår" luciasång.

1927 ordnade Stockholms Dagblad den första Luciaröstningen och luciatåg med välgörenhetsinriktning. Det var första gången som allmänheten fick vara med och rösta fram sin Lucia bland de kandidater som ställde upp.

Landets tidningar hakade på och korade Lucior som vi alla får vara med och rösta fram.

Luciasången

Natten går tunga fjät
runt gård och stuva.
Kring jord, som sol'n förlät,
skuggorna ruva.
Då i vårt mörka hus
stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Natten är stor och stum.
Nu hör, det svingar
i alla tysta rum
sus som av vingar.
Se, på vår tröskel står
vitklädd, med ljus i hår,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Natten skall flykta snart
ur jordens dalar.
Så hon ett underbart
ord till oss talar:
"Dagen skall åter ny
stiga ur rosig sky!"
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

 

UPP