Påsk


Påsk är en av de stora judisk-kristna högtiderna.

Ordet påsk kommer av det arameiska ordet pascha. På hebreiska blir det pesach som betyder påsklamm.

Den judiska påsken firas under sju dagar (åtta i diasporan*) i vårmånaden nisan (slutet av mars-april) till minne av Israels uttåg ur Egypten. Den ålderdomliga ritualen beskrivs i Gamla testamentet (Andra Moseboken).
Ett påsklamm offras till erinran om att Gud skonade ("passerade", hebreiska pasah) de hus där man bestrukit dörrposterna med blod av lamm, när Guds vrede gick ut över egypterna. I Palestina kombinerades detta med årets första skördefest, det osyrade brödets högtid; det anspelar på att flykten från Egypten skedde så brådstörtat att brödet inte hann jäsa. I diasporan utvecklades seden att första och andra påskkvällen inta en rituell måltid, seder, i hemmet. Den består av osyrat bröd, bittra örter (för att påminna om hur egypterna förbittrat israeliternas liv), ägg och fyra bägare vin.

De kristna firar påsken till minne av Jesu Kristi lidande, död och uppståndelse, som utspelade sig just under den judiska påsken. Jesus, som var jude, kom till Jerusalem för att fira påsken där tillsammans med sina lärjungar.
I den äldsta kyrkan var påskvakan ett viktigt inslag. Den hölls till en början under påsknatten (till påskdagen) men flyttades senare till påskafton. Från 200-talet blev det vanligt att dop förrättades under påsken, och på 400-talet hade 40 dagars fastan blivit allmänt bruk. Så småningom kom påsken att främst bli en glädjens fest till minne av Jesu uppståndelse. Den utgör en av kyrkoårets höjdpunkter och firas, särskilt i de katolska och ortodoxa kyrkorna, med stor liturgisk prakt och högtidliga processioner.


 

Påsken är rörlig och infaller (enligt beslut av kyrkomötet i Nicaea 325) på första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

Till påskfirandet har olika vårseder och symboler för livets återkomst knutits, t.ex. påskägg och påskris (fastlagsris). Mot häxorna eller "påskkäringarna", som enligt folktron for till Blåkulla på sina kvastar, ansåg man förr kunna skydda sig med hjälp av påsksmällare och påskeldar. Seden att sända påskbrev (påskkort) lever kvar, och än idag klär barnen ut sig till påskkäringar.

Viktiga dagar i påskveckan
(stilla veckan eller dymmelveckan)

Palmsöndagen inleder påskveckan och firas till minne av Jesu intåg i Jerusalem, då folket strödde palmkvistar på hans väg.

Dymmelonsdag. Från denna dag dämpades kyrkklockornas klang med hjälp av träkläppar (fornsvenska dymbel).

Skärtorsdagen firas till minne av nattvardens instiftande; en dag då man renade sig (fornsvenskan skära, rena) både andligen och kroppsligen och då de botgörande befriade sig från den aska de beströtts med på askonsdagen.

Långfredagen firas till minne av Jesu död.

Påskafton firas med midnattsmässa i de katolska och ortodoxa kyrkorna.

Påskdagen firas till minne av Jesu uppståndelse.

Vad har påskriset/fastlagsriset för innebörd egentligen?
Det kan du läsa om
här för julgranen och fastlagsris har samma innebörd.

Påskägg. Att ägget hör till påsken kan förklaras med att det sedan gammalt är en symbol för livets förnyelse vid vårdagjämningen och för återfödelse.

*Diaspora är grekiska och betyder spridning. Det är en beteckning för de grupper av en religions anhängare som bor i ett område där en annan religion är förhärskande. Den används vanligen om judarna "i förskingringen" men också om armenierna och (i etnisk betydelse) om de afrikanska slavättlingarna i Amerika.

UPP

Bild och bakgrundsfärg är från http://www.freewebs.com/yvonnes-hemsida/index.htm