Det vackraste hjärtat

En ung man stod på stadens torg o förkunnade att han hade det vackraste hjärtat i hela bygden. En stor publik hade samlats och alla beundrade hans hjärta för att det var så vackert. Det var inte en endaste rispa eller märke i det.

Alla var de överens om att detta sannerligen var det vackraste hjärta dom någonsin sett. Den unge mannen blev så stolt att han började förkunna ännu högre om sitt vackra hjärta.

Plötsligt närmade sig en gammal man och ställde sig längst fram i publiken och sa - "Ditt hjärta är inte på långa vägar så vackert som mitt."

Publiken och den unge mannen tittade på den gamles hjärta. Det slog med starka slag, men det var fullt av ärr och det fanns ställen där man såg att bitar hade tagits ur och ersatts med andra bitar som passade dåligt, så det hade blivit kantigt och taggigt där de sattes in. Det fanns t.o.m. ställen där det faktiskt saknades bitar och där hade det blivit djupa hål.

Publiken stirrade - hur kunde han säga att hans hjärta var vackrare tänkte de. Den unge mannen tittade på den gamle mannens hjärta, såg dess tillstånd och skrattade. - "Du måste skoja, jämföra ditt hjärta med mitt, mitt är perfekt och ditt är fullt av ärr och märken."

- "Ja," sa den gamle mannen, - " Ditt hjärta har ett perfekt utseende, men jag skulle aldrig vilja byta mitt hjärta mot ditt. Du förstår, varje ärr representerar en person som jag givit min kärlek - jag tar ut en bit av mitt hjärta och ger till dem, och ofta får jag en bit av deras hjärta tillbaka som passar i den tomma platsen i mitt hjärta, men eftersom bitarna inte är exakta så finns det lite taggiga kanter på mitt hjärta men dessa vårdar jag ömt för de påminner mig om den kärlek vi delade. Ibland har jag gett bort bitar av mitt hjärta, men inte fått någon bit tillbaka av den andra personen. Det är därför jag har en del tomma hål i mitt hjärta - att ge av sin kärlek är att ta en chans. Trots att dessa tomma hål smärtar och står öppna, så påminner de mig om den kärlek jag har för dessa människor och hoppas att de någon gång kommer tillbaka och fyller det tomma hålet i mitt hjärta som står och väntar på dem nu. Så nu kanske du kan se vad verklig skönhet är?"

Den unge mannen stod med tårarna sakta rinnande nerför kinderna. Han gick fram till mannen stoppade in handen i sitt perfekta unga hjärta och rev ut en bit. Han erbjöd biten till den gamle mannen med darrande händer. Den gamle mannen tog emot biten av hans hjärta, stoppade in den i sitt och tog sen ur en bit ur sitt eget ärrade hjärta och stoppade in det i såret på den unge mannens hjärta.

Biten passade, men inte perfekt så det blev lite taggiga kanter. Den unge mannen tittade på sitt hjärta som inte var perfekt längre men ändå vackrare än någonsin eftersom kärleken från den gamle mannen blandades med hans. De omfamnade varandra och gick iväg, sida vid sida.

 

Bettans Sidor

Innehåll/Nästa

Ängla Sidan